Mera som blommar

Jag har förut berättat om farmors blommor och blommor som jag fått från henne, nu kommer turen till mormors blommor. Lugnet som gården heter där vi bor har tidigare tillhört min mormor och även om stället stått tomt i över 20 år innan vi kom hit var det en hel del blommor och växter som har klarat sig på egen hand så länge, här finns brandlilja som trivs bra och förökar sig fint och som är en av mina favoriter. Och så finns naturligtvis den vita rosen som är ett ljuvligt ogräs med fantastisk doft och den växte överallt när vi kom hit till Lugnet. Sist men inte minst akleja, lite försynt och oansenlig men väldigt trevlig blomma. Och alla de rara råkade blomma till midsommar.

Påhälsning

Nu behöver jag inte gå och plocka utblommade panseblommor längre från mina krukor utanför vekstaden för de har de nu mätta rådjuren skött om. Och effektiva är dom.

Nypotatis

I dag var det premiär i potatislandet, jag vet att det har funnits små potatisämnen där för jag hackade ogräs där i förra veckan, men att de hade vuxit till sig till ätstorlek visste jag inte. Alltså blev jag jätte glad när en vanlig tråkig mammamiddag kunde piffas upp med årets första primörer.

Pioner och Vallmo

Från farmors trädgård är det nu dags för Bondpion och Vallmo som står i sin bästa prakt, kort och intensivt. Till midsommar hade farmor alltid prästkragar och pioner i vas stående i den nystädade vreandan, sånt man minns från barndomen.

Målning

Mannen hade bestämmt att huset behöver målas och då är det bäst att få det gjort. Idag hade vi tur att sönerna var hemma och att de kunde hjälpa till med målningen och de har varit sååå duktiga. Det är roligt att måla när det går undan och resultatet syns.

Jag är ju lite mesig när det gäller att klättra, det suger i magen o fötterna lättar, uäk. Dag ett vågade jag mig upp att måla det vita runt fönstren, dag två upp runt farstukvisten och under takfoten där, dag tre upp under taket på långsidan, dag fyra upp på taket på farstukvisten och måla där, men sedan får andra ta vid.

Farmors tulpaner

Några av Farmors tulpaner har jag lyckats få att överleva i min trädgård, de är oansenliga jämfört med de köpta lökarna som lyser i rabatterna. Men hos min Farmor var de ett ogräs och växte överallt, både där hon ville ha dom och på andra ställen. Jag borde nog flytta dom så de får växa i fred och inte bli uppgrävda hela tiden som de har det nu.
Nedan är en plattbladig gräslök som också kommer från min Farmor. Den är det första som skördas i trädgården och är mild o mjuk i smaken, och går bra i sallader, såser eller på mackan.

Bladkaktus

Min farmor Adele är nog den person som har gett mig inspiration och tålamod att hålla på med hantverk och trädgård, jag minns hennes trådgård som alltid blommande med säsongens tåliga perenner. Även om hon har varit borta i många år nu lever hon kvar i minnet med en hel del växter och blommor som jag har fått från henne och som lever vidare och frodas i mina rabatter. Jag kommer att visa vad som finns kvar hos mig allt eftersom de blommar.

Först ut är denna gamla bladkaktus som ser anskrämlig ut och den har många gånger varit på väg ut till tippen, men så gör den som nu, kommer med de mest fantastiska blommor som gör att man bara blir så glad. Och då får den ett års frist igen.